07 feb Jan Karlsson: ”Lite tjabb och lite snack är det som förgyller det här jobbet”
I en intervjuserie möter vi några av seriens lovande talanger såväl som en del av alla betydelsefulla personer utanför planen utan vilka sporten inte skulle vara vad den är.
Denna vecka pratar vi med Vetlanda BK:s materialförvaltare Jan ”Bananen” Karlsson.
Du är i dag en av Vetlanda BK:s materialare, men du är också klubbens första världsmästare?
– Ja, det var junior-VM 1968. Det var Sveriges absolut första guldmedalj, så bara det är ju lite historiskt. Turneringen spelades i Villmanstrand och S:t Michel i Finland och jag minns att ryssarna var väldigt duktiga skridskoåkare, men vi hade också ett väldigt bra lag. Spelare som Torbjörn Ek och Håkan Olsson kompletterades med oss som var lite mindre bra, men de styrde upp det rätt så bra.
Sedan spelade du i VBK hela karriären?
– Ja, jag fortsatte ungefär tio år. Sedan blev det svårt att kombinera med jobbet som heltidsanställd på räddningstjänsten. När vi jobbade hela dygn kunde man inte åka ifrån på kvällen, det var nog den största anledningen till att jag slutade. Efter det att jag slutade har jag varit ungdoms- och juniortränare då jag haft två grabbar som spelat. Sedan blev det ett litet break, men man gick ju så klart på matcher och det kändes rätt att tacka ja när jag fick frågan om att vara med som materialförvaltare för två år sedan.
Du tvekade inte inför att tacka ja?
– Nej, det kändes rätt, och jag tycker det är jättekul särskilt nu när VBK satsat på juniorer. De är inte lika mopsiga som vissa andra. Det går att prata med dem (skratt).
Vad är den största utmaningen, tycker du?
– Det är ju att hålla grejerna i trim. Det stora är jobbet med klubbor och tvätt. Man kan komma hem vid två på natten och då får man dra i gång maskinerna. Uppdraget är helt ideellt, men det funkar bra nu när jag är pensionär. Det hade varit svårt att hinna med nåt annat arbete när man gör det här.
Men sedan blir det rätt lång vila mellan säsongerna?
– Nja, jag är så intresserad att jag brukar vara med en stund efter april också, och sedan börjar vi ju igen efter semestrarna. Man måste vara med och lägga sig i lite. Lite tjabb och lite snack är det som förgyller det här jobbet.
