27 jan Är förväntningarna på idrottsföreningar rimliga och hur ska de lyckas möta framtidens krav?

Vi har pratat med Thomas Mårtens, affärsutvecklare för Svensk Elitbandy och Pär Ringbo, klubbchef i den helt ideella föreningen Mölndal Bandy samt högt uppsatt inom näringslivet. För perspektiv utanför bandyn har vi även Jozo Matovac, operativ chef i ÖIS Fotboll – en klubb som möter nya krav efter avancemanget till Allsvenskan.

Dagens föreningar förväntas göra mer än att vinna matcher. Kraven från publik, aktiva, sponsorer och samhället ökar snabbt, samtidigt som resurserna ibland upplevs stå stilla.

Inom fotbollen har omställningen pågått under flera år. Klubbarna i framkant har paketerat sina erbjudanden, skapat upplägg som ger affärsnytta och satsat på rekryteringar även utanför planen.

I första delen av vår artikelserie pratade vi med tidigare klubbchefer i två av bandyns största föreningar. De båda uttryckte en oro för sportens framtid och lyfte behovet av att ta nästa steg för att inte stagnera. Men vad är nästa steg för att den klassiska sporten ska kunna möta framtidens krav utan att tappa sin identitet och själ?

”Man kan inte lägga för mycket på en eldsjäl, då är risken att den slocknar”
I Göteborg konkurrerar ÖIS Fotboll med flera stora klubbar, vilket ställer krav på att leverera något unikt. Efter herrlagets avancemang till Allsvenskan ser deras operativa chef, Jozo Matovac, ett tydligt behov av att växla upp.

– Vi behöver bli fler på alla plan, allt från ekonomi till marknad. Vi vill bli bättre på allt, så det kommer krävas mycket av oss i år, men det ser vi som en rolig utmaning som vi inte hade velat vara utan.

Att utveckla organisationen bakom det sportsliga är avgörande, menar Jozo, som också lyfter riskerna med att förlita sig för mycket på ideella krafter.
– Man kan inte lägga för mycket på en eldsjäl, då är risken att den slocknar och inte orkar. De är jätteviktiga i att starta och bygga upp, men sedan måste det bli någon form av anställning eller liknande.

Thomas Mårtens instämmer och lyfter vad professionalisering kan innebära för fördelar för just föreningarnas eldsjälar.
– Det ideella engagemanget är kärnan i bandyn och en viktig del av föreningslivet. Inte bara för att verksamheten ska fungera, utan också för att bevara sportens identitet. Samtidigt behövs professionalisering för att skapa stabilitet, effektivitet och utveckling, vilket även gör det enklare för de ideella att fokusera på sina insatser.

Jozo instämmer:
– Du kan nå kortsiktig framgång sportligt utan att utveckla organisationen. Men en framgångsrik organisation bygger inte på enskilda individer, utan det är gruppen och ett strukturerat arbete som är det viktigaste. Om det ska hålla över tid så behövs en bra och trygg organisation bakom.

Även Pär Ringbo i Mölndal Bandy ser ett behov av att utveckla klubbens organisation. Idag drivs klubben helt ideellt, vilket han inte tror är hållbart i längden.
– För att Mölndal Bandy ska ta nästa steg är det nödvändigt att öka professionaliseringen. Ett första steg är antagligen att anställa någon som sköter marknadssidan för att öka intäkterna och skapa förutsättningar för att anställa ytterligare någon som hanterar kansli och sport.

För Jozo är det tydligt att vissa roller helt enkelt inte kan vara ideella om man vill bedriva elitverksamhet och även han lyfter rekrytering inom marknad och kommunikation som en prioritering.
– Roller där det finns någon form av kravställning, till exempel inom marknad där man arbetar mot en budget, bör inte bygga på ideellt arbete.

Kraven ökar och förändras
Både Jozo och Pär upplever att kraven på föreningar har ökat och att förväntningarna på vad de ska kunna leverera har förändrats.

– Förr blev man partner för att man var supporter och ville stötta föreningen. Nu förväntas företagen få något tillbaka i form av affärer eller exponering, säger Jozo.

Pär beskriver en liknande utveckling:
– Idag är det större fokus från partners att få något tillbaka, till exempel via partnernätverk. En skylt på arenan eller loggan på matchdräkten är inte alltid tillräckligt.

Thomas Mårtens ser samma mönster:
– Bandyn blir mer kommersiellt intressant och förväntningarna på föreningarna växer, inte minst när det gäller hur de mäter och följer upp sitt arbete tillsammans med partners, inklusive den viktiga samhällsnytta de skapar.

Är förväntningarna rimliga?
Frågan är om kraven som ställs på föreningar idag är rimliga. Pär Ringbo, som har en fot i näringslivet och en i föreningslivet delar sin syn på saken.

– Man vet om att för att bli framgångsrik i näringslivet krävs det en tydlig vision, målbild och långsiktighet, samt professionalism i det man gör. Jag tror att många föreningar jobbar mer efter att ”så här har vi alltid gjort”, fast de skulle må bättre om det, likt hos företag, fanns en framtidsvision som man arbetar mot med nedbrutna mål.

Samtidigt menar han att kraven inte alltid är proportionerliga sett till hur föreningar ser ut och vilka förutsättningar de har.

– Förväntningarna från många medlemmar, aktiva och ligor är att föreningen ska drivas som professionella föreningar gör, även om det är stora skillnader i förutsättningarna. Vi får till exempel inte samma stöd från kommunen som många andra elitföreningar, så det är en utmaning.

Från Svensk Elitbandys håll ser även Thomas Mårtens behovet av att förväntningarna kalibreras efter varje förenings resurser.
– Det är en balans. Det är viktigt att anpassa förväntningarna efter varje klubbs resurser och kapacitet. Men genom en öppen dialog kan vi tillsammans sätta realistiska förväntningar som bygger på förståelse för klubbarnas förutsättningar och sportens utvecklingsfas.

Han fortsätter med att lyfta en utmaning som präglar hela ligan.
– Våra klubbar i Elitserien har ofta slimmade organisationer som bär många ansvarsområden, vilket ställer höga krav på struktur och prioriteringar.

Fotbollen å andra sidan har redan tagit flera av de kliven som bandyn kan ha framför sig. Som operativ chef i en förening som numera har ett lag i allsvenskan, menar Jozo Matovac att man måste växla upp för att kunna möta framtiden krav.

– Om vi vill vara med i eliten är det fullkomligt rimligt att alla runtomkring förväntar sig att vi ska agera och prestera därefter.

För honom är det tydligt att högre krav också kräver fler resurser.
– Ska man bli mer professionell så behöver man vara fler och ha tydligare roller, så att alla kan få tid att bli bättre på just sitt område.

Ett resonemang som även Thomas Mårtens ställer sig bakom:
– För att möta dagens krav behöver vi fortsätta arbeta långsiktigt med att stärka organisationerna och säkerställa att vi har rätt rollfördelning samt tydliga strukturer som stöder både sport och verksamhet.

Att vara en förening idag innebär onekligen mer än att bara leverera resultat på planen. Kraven och förväntningarna ökar från alla håll och kanter – men resurserna släpar efter. Eldsjälarna fortsätter vara ovärderliga, men behöver avlastning eller anställning för att det ska vara hållbart i längden. För att möta framtidens krav krävs bättre strukturer, tydligare roller och rätt resurser.

Tack till Pär Ringbo, Thomas Mårtens och Jozo Matovac för att ni delat era perspektiv på professionalisering inom föreningslivet och för att ni engagerar er i sporten!

Om artikelserien
Det här är del 2/4 av artikelserien som ges ut av Factoringgruppen i samarbete med Elitserien i bandy. Artikelserien är en del av satsningen God ekonomi, som är en samling initiativ som syftar till att bidra positivt till både ligan och dess föreningar. Exempel på initiativ inom ramen för God ekonomi:

• Tjänsten Sportfinansiering: finansieringslösningar anpassade för idrottsföreningar.
• Ekonomisk rapport för hela ligan.
• Sponsring.
• Artikelserie med fokus på ekonomin inom bandyn.

Läs mer om Factoringgruppen här!