28 feb X:et Erixons tankar inför semifinalerna
Sandviken-Hammarby
Det finns alla förutsättningar för att det blir en riktigt sevärd semifinaldrabbning, som mycket väl kan gå hela vägen till en femte och avgörande match. Saik har ju ett väldigt bra lag, med många matchvinnare, och har övertygat hittills under säsongen. Dels vann man ju de båda stora cuperna och tog även hem Elitserien. De gäller självklart som favorit mot Hammarby, men Bajen har utvecklat sitt spel och har varit vassa i vinter. Även om det var väntat att Sandviken skulle vinna i raka matcher mot Vänersborg så var det starkt, och Hammarby visade sig till slut vara numret större än Vetlanda.
Framför allt har Hammarbys skridskoskickliga spelare fått ordentlig fart i offensiven där det snabba, raka, kraftfulla spelet har skördat framgångar. De är väldigt svårstoppade. På samma sätt har ju Sandviken agerat, med sina världsspelare i Daniel Berlin, Daniel Mossberg och skyttekungen Christoffer Edlund. Det är tunga pjäser, som kan göra det lilla extra. De gillar att ha mycket passningar inom laget, och vill flytta på sina motståndare med snabbhet i både boll och skridskor. De har bra försvarsspelare också, inte minst i Erik Säfström på ytterhalven som ju är en tvåvägsspelare av allra högsta klass. Men det är ju deras offensiv som är det mest imponerande.
Hammarby har ju också en rad väldigt rutinerade spelare som Adam Gilljam, David Pizzoni Elfving och Robin Sundin som får ta ett stort ansvar både framåt och bakåt. Till det läggs en anfallssida som har varit den bäst producerande under hela säsongen. Jesper Jonsson, i sin nya spetsroll, har visat sig vara en succé då han har öst in poäng. Dessutom har man anfallskraft i både Gratjev, Milerud och framför allt Christoffer Fagerström som ju nu är tillbaka efter sin avstängning. Och så har man ju den förre Saik:aren Alan Dzjusojev, som är en riktig mönsterbrytare. Känslan är att han varvade upp under kvartsfinalerna, och vill nog verkligen visa hur bra han är i de här matcherna mot sin tidigare klubb.
Sandviken, som ju spelar sin 24:e raka semifinalserie, kommer nog att sätta Hammarbys försvar på rejäla prov. Både med sitt flippspel där de hotar i luften, och efter isen, kommer de att mata Edlund med bollar. Det defensiva spelet i Bajen blir en nyckel till eventuell framgång. Man har letat lite efter stabiliteten där på sistone, och man måste sätta det klockrent för att ha en chans. Räkna med en fysisk och tuff kamp. För att orka med Sandvikens tunga spel bör nog Hammarby försöka äga bollen så mycket det går, framför allt på bortaplan. Man måste vara tålmodiga, och försöka ha långa anfall, så att Sandviken får använda mycket kraft i försvaret. Att äga boll, och våga gå i rätt lägen, blir Hammarbys möjlighet att vinna även om Sandviken lär försöka pressa på rejält. Åtminstone på hemmaplan.
De eventuella bristerna i Sandviken ligger, i så fall även hos dem, i lagets totala försvarsspel. Det har blivit stabilare ju längre säsongen har gått, och Linus Pettersson har hållit ihop den bakre regionen bra, men nu kommer den att sättas på större prov. Det blir intressant att se hur de yngre spelarna hanterar den här typen av matcher, i en flermatchserie mot bra motstånd. Upp till bevis för Jesper Jansson, Albin Airisniemi, Albin Thomsen m.fl. Hannes Edlund tillhör ju också de yngre, men känns redan etablerad. Målvaktsmatchen är ju en given viktig match i matchen, mellan de bägge landslagsmeriterade Joel Othén och Patrik Hedberg. Båda behöver vara bra för sina respektive lag, och det känns jämnt på förhand. Hedberg har tagit än större kliv sedan ifjol och har inte minst förbättrat sitt offensiva spel med fina utkast. Han var ju även med i VM, och har gjort en riktigt bra säsong. Och Othén verkar vara revanschsugen efter petningen från landslaget.
Det kommer rimligen att bli en jämn serie, där Hammarby har en viktig trumf i Zinkensdamm. Både när det gäller vinstprocent, vädermässiga förutsättningar, och hemmastödet. Samtidigt har Sandviken hemmaplansfördel och är ju väldigt svårslaget i Göransson Arena. Det kan bli en klassisk batalj över fem matcher.
Stefan Erixons tips: 3-2 i matcher till Sandviken.
Edsbyn-Villa Lidköping
Det känns, även här, som en riktigt rolig semifinalserie på förhand. Även om Edsbyn nog är favorit i de flestas ögon är utgången oviss. Båda lagen vill ha mycket boll, och styra spelet, och det kommer att bli en kamp om taktpinnen. De spelar inte helt olikt varandra, med skillnaden att Villa Lidköping vill bygga sina anfall än mer strukturerat än Edsbyn och värderar sina lägen lite mer. De passar bollen mycket, med Jesper Eriksson som dirigent, och flyttar fram sina positioner sakta men säkert. Edsbyn bygger mycket av sitt spel kring Hasse Andersson, och har emellanåt ett lite rakare spel där man gärna kommer till snabba avslut. Men det är många som kan bidra i anfallen. I ”Byn” finns ett flertal spelare som verkligen vet var målet står i skyttarna Oscar Wikblad, Jonas Edling och Mattias Hammarström. Mot det måste verkligen David Karlsson kliva fram för Villa, i gammal god skyttekungsform. De två stora mönsterbrytarna i de här lagen är Tuomas Määttä och Johan Esplund. Två otroligt bra bandyspelare i sina bästa stunder, som troligen kommer att spela huvudroller här. Esplund har ju varvat upp ordentligt, och behöver verkligen vara på topp för att Villa ska lyckas.
Edsbyn har imponerat stort även den här vintern, och avfärdade Bollnäs kanske lättare än väntat i kvarten. De spelar med ett stort självförtroende och har en enorm grundtrygghet. De vet verkligen vad de håller på med, och har ju fått behålla merparten av fjolårets mästarlag. Vilket ju är en styrka och trygghet i sig. Lägg därtill Sveriges mest rutinerade ledarteam, som vet vad som krävs för framgång. Villa, som ju vann Elitserien förra säsongen men som åkte ut med dunder och brak i semi, har smugit med i år och har ett riktigt bra slagläge. De har spelat bra. Men ändå känns det som om ingen annan än de mest inbitna lidköpingssupportrarna tror på ett historiskt guld i år. Chansen är trots allt stor, och kanske är än större just därför. De har nog gynnats av att slippa favoritskapet, och har en rätt skön position. Det var starkt att slå ut Västerås på ett övertygande sätt efter fyra matcher. Man har verkligen fått det att fungera, trots det tunga tappet i Daniel Andersson och de tidigare skadebekymren för Karlsson och Esplund. Mycket tack vare en härlig utveckling på Martin Karlsson, Joel Broberg och Christoffer Norin som gått från klarhet till klarhet och har axlat tyngre roller. Dessutom har halven Felix Pherson varit ett riktigt lyckat nyförvärv.
Båda lagen är riktigt starka defensivt, och är svåra att få hål på. Man åker inte igenom de här försvaren hursomhelst. Jocke Svensk agerar med stor pondus i de bakre leden hos Edsbyn och Martin Johansson är en fältherre i Villa. Två liberos som kommer att dominera i många år till. Men de och deras försvarskolleger, som evigt starke Daniel Välitalo och energiknippet Martin Andreasson, kommer att få nöta och stångas mot riktigt vassa anfallsspelare. Det kommer att bli en rejäl kamp. Och längst bak finns två duktiga målvakter, där ju årets VM-final-målvakt i evigt unge Anders Svensson har gjort ännu en kanonsäsong. Jesper Thimfors behöver hålla i princip samma nivå som Svensson.
Skyttet kommer att bli en nyckelfaktor för båda lagen. Inte minst på fasta situationer, med tanke på att det kommer att bli svårt att få hål på nyss nämnda försvarsmurar. Att vinna hörnkampen kommer att bli extremt viktigt. Villas stora publik och deras stöd är en plusvariant, och Edsbyn är också erkänt hemmastarkt. En hel del talar för fem matcher. ”Byn” har ju hemmaplansfördel, men det skulle ändå inte förvåna om Villa spelar sin tredje final på sju säsonger.
Stefan Erixons tips: 3-2 i matcher till Villa Lidköping.
Skribent: Robert Tennisberg